A Dreamers Dream

Jag har inte skrivit på en evighet.
inte nödvändigt att påpeka alls.

Det svartnar framför ögonen.
Murarna byggs högre och tjockare.
De kryper sig närmare tills jag stryps av mina egna rädslors murar.
Det har hänt så många gånger förrut.
Jag vet hur det kommer gå till.
Varenda liten defekt har tidigare blivit utforskad.
Trots denna kunskap står jag hjälplös in för den kolossala kraften som allt oftar överväldigar mig. 
Jag står ensam in för den självförvållande galenskapen.
Denna förtärande del av den ljuva galenskapen.