A Dreamers Dream

Varför gjorde jag så?
Det dummaste jag gjort på läge.
Upp över väggarna idiotiskt.
varför inte hålla mig till det jag vet, det jag kan kontrollera.
Nej, i stället ska jag gå och göra det som jag från början sa att jag aldrig skulle göra.
Jag ansåg att det var en skamfull nästan oförlåtlig brist på kontroll och hur mycket jag än tvivlade på saker och ting så trodde jag inte att jag skulle sjunka så långt.
Nu sitter jag här.
Jag har sjunkit till den lägsta nivån.
Men nu ser jag att den "lägsta nivån" bara var en illusion.
Nu står jag och stirrar blint ner i den eckande avgrunden som det är meningen att jag ska hoppa ner i.
Jag ser ingen botten.
Jag ser inget slut.
Jag borde känna mig livrädd.
Bara livrädd.
Självklart är jag livrädd.
Men det är rädsla med en blanding av förtjusning som jag tar mitt fösta steg ner.