A Dreamers Dream

Det var Tomas som sa det och han har rätt. 1 maj är våran dag, vår enda dag. Arbetarnas dag.

Självklart så åkte jag, Mamma Ciaradh och Tomas till Medis vid tolv och lyssnade på talen. Där mötte jag Alice och Astrid vi tog vår plats i tåget. Vi gick med en tjej som hette Kajsa. Det blåste så mycket att banderollen blev som ett segel, jag kommer ha träningsvärk imorgon! När vi kom till Kungsan lyssnade vi på ännu fler talare sen drog jag mig hemåt.

Mamma, Tomas och Ciaradh på väg

Talarstolen vid Medis

Yalla yalla - muren ska falla, stod det på vår banderoll

Tåget börjar röra på sig.

I Götgatsbacken

Nästan framme vid Kungsan

Som sagt, det blåste väldigt mycket

Hon var jätterolig! Men jag vet inte vem det är, misstänker att det var Liv Elf Karlén...

Ett jätterörande tal av en kvinna som hade fått politisk asyl här pågrund av konflikten i Väst sahara.

Nu är Donnie Drako på tv så jag orkar inte ladda upp fler bilder.

Förresten så tror jag att jag snart kommer gå med i ung vänster.