dining dead

två månader och fem dagar.
många dagar. ännu fler timmar. en jävla massa minuter.
inte ett ljud.
.
det är varken tiden i sig eller bristen på ljud som stör mig.
nej, det är min egen reaktion. som vanligt. tydligen har jag ingen självkännedom.
jag vet inte vad jag förväntade mig men det var uppenbarligen inte det här.
.
om jag någonsin varit sårbar så var det för två månader och fem dagar sedan.
jag lyckades förstöra ett livsverk på cirka fem sekunder.
jag gjorde ett val. ett otroligt aktivt val. jag hade kalkylerat och beräknat. uppmärksammat alla "risker".
men ändå. ändå blir jag sviken och sårad. jag känner mig som 5.6.7.12 igen..
vad trodde jag? vad fan hade jag förväntat mig?
.
det är inte rättvist. jag har inte gjort något ont.
inte försökt skuld belägga.
förlåtit, förståt och kompenserat.
tagit hand om och litat på. inte bekymrat någon.
nu
är även det som inte fanns
borta

Kommentarer
Postat av: Millooo

Sv: Yeah, och du är stjärn gästen!

Vad som än hänt/händer så vet du att jag alltid finns här, alltid.

2010-12-02 @ 19:10:38
URL: http://skithundstor.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0